bra träning trots missöde

Det var längesen jag hade en sån här pass bra träningsvecka. Kroppen känns bra och löpsteget flyter på. Det känns inte tungt att springa och varje pass är kul. Jag vill ha mer!
Det har blivit distanspass och två intervallpass. 

Jag har skrapat ihop 65 km löpning den här veckan och senast jag hade så många km var vecka 29 förra året. Vecka 29? Ja det stämmer faktiskt. Så det är inte mycket mängd jag kör.

I helgen skulle jag göra ett nytt försök med att tävla. I slutet av mars var jag skadad när min första tävling var inbokad. Så nu var jag riktigt sugen på att få tävla och göra en fin tid på Lerumsloppet 5 km.
En kompis skulle hämta upp mig. Han har varit skadad under en tid men har börjat springa så smått igen. Han var också riktigt sugen på att få tävla igen.

När jag står och väntar på honom så ringer telefonen. "Hej, det blir inget lopp idag. Bilen brakade just sönder" Så typiskt.

Det hade blivit allt för stressigt att sätta mig på buss/tåg/spårvagn och ta mig till Lerum. Tävlingskänslan rann ur mig.
Hade vi kommit iväg hade min kompis vunnit 5 km loppet. Sett till tiderna hade jag nog placerat mig bland de fem första. Eller, egentligen ska jag inte spekulera så här.

Löpning skulle det bli trots allt. Jag bestämde mig för 12 km. Med lite ilska i kroppen ville jag  trycka på i några km. Så efter en lätt km sprang jag två km i fin fart; 3.57 och 3.38 tempo. Härligt att få utlopp för aggressionen :)
När jag skulle vända efter halva sträckan så tänkte jag ta det lite lugnare på tillbakavägen.
Nu skulle jag springa på känsla och den känslan var lätt och kontrollerad.
När jag sedan kikar på klockan märker jag att farten varit riktigt bra och jag var minst sagt förvånad över att känslan var så lätt 4.09, 4.09, 4.04, 4.00
Formen finns där och jag känner mig allt bättre tränad.

en härlig träningskväll

Efter jag nattat Kakan var det dags att ge sig ut för att springa 400 m intervaller.

Klockan var närmare 19.40 innan jag hade kommit iväg. Men det var ljust och behaglig temperatur ute. Jag tog på mig mina Mirage, packade ner Saucony A4 i ryggsäcken och gav mig av.

Istället för att köra 10 x 400 m efter varandra delade jag upp det i två set. Anledningen är att jag ha lite snabbhet inför tävlingen på lördag.

Efter uppvärmning som gick relativt fort, eftersom jag ville bli varm i stela muskler, sprang jag mina intervaller längs med bilvägen till Gunnebo slott.
Mötte flera som var ute och sprang bl.a. en kille som såg ut att köra tusingar.

Jag hade 1 minuts gåvila mellan varje repetition och till andra setet hade jag 400 m gåvila.

Set 1

1.17     3.12 min/km
1.19     3.18 min/km
1.16     3.10 min/km
1.14     3.03 min/km

1.13     3.02 min/km

Set 2

1.13     3.02 min/km
1.11     2.58 min/km
1.15     3.08 min/km
1.18     3.15 min/km
1.10     2.55 min/km


Var duktigt trött på näst sista intervallen och därav lite "sämre" tid än de övriga repetitionerna. Känns ändå bra att jag kan kräma ur det sista som finns på den sista intervallen som var den snabbaste.
Idag var det en lätt känsla i benen vilket jag kände redan på uppvärmningen. Även efter intervallerna hade jag en lätt känsla i kroppen. Det var lite ovant att springa på landsväg igen efter att jag kört intervaller på bana de senaste gångerna.

Idag är det vilodag och på torsdag kör jag några 100 m och 200 m intervaller. För skoj skull kanske jag även klämmer in 2-3 st 400 meters också :)

Med upp och nedjogg blev det lite drygt 11 km. Riktigt härligt idag.

när våra blickar möttes

Våra blickar möttes för första gången den 8 november 2011 på ett barnhem i Bogota.

Jag blev pappa till Kakan som är en glad, nyfiken och bestämd liten kille. Du har god nattsömn, bra aptit och anpassar dig snabbt i nya sociala sammanhang.

Idag är du drygt 10 månader och har just lärt dig krypa. Du säger Pappa och ler mot mig när vi träffas.

Jag kunde inte var en lyckligare och mer stolt pappa. Du kommer för alltid att finnas i mitt hjärta. Jag älskar dig. För evigt

tävlingspremiär

Tävlingspremiären för 2012 börjar närma sig. På lördag springer jag 5 km i Lerum.
Det är första gången jag tävlar på distansen så det är svårt att veta hur jag ska lägga upp loppet. Det kanske inte finns så mycket att fundera på utan mer att ge järnet från start till mål.

Ett mål jag har satt upp är att springa 5 km under 18 minuter. Det känns tufft och jag blir inte jättebesviken om det inte händer nu på min första tävling för säsongen och på distansen.
Nu är loppet 5.1 km så det blir ännu svårare att göra det på på 17.59

Träningen flyter på hyfsat bra. Jag har nu haft flera bra träningsveckor utan sjukdom och skada. Hoppas det håller i sig nu för jag vill blir snabbare och mer uthålligare.
Det finns några mål att bocka av i år. Nu kör vi

vila i frid

Idag minns vi Piermario Morosini. Han spelade fotboll i Livorno men tillhörde Udinese.

När Morosini var 15 år förlorade han sin mor och två år senare gick även hans far bort.
En kort tid senare gick även hans bror bort. Idag är det bara hans syster som är kvar i familjen.

Fruktansvärda scener utspelade sig på Stadio Adriatico i matchen mellan Pescara och Livorno i helgens omgång av Serie B.

Efter 31 minuters spel faller Piermario ihop. Han försöker resa sig gång på gång men kroppen viker sig av kramper. På väg till sjukhuset får han en hjärtattack. Hans liv går inte att rädda.

Sorg och glädje har inga gränser. Den gör ingen skillnad på hudfärg eller ålder. Den drabbar oss alla. Den förenar oss

Vila i frid Piermario.

börjar jag hitta nåt som kan kallas form?

Jag har haft två riktigt bra träningsdagar i helgen (om nu fredageftermiddag räknas som helg).

Vissa tar en öl efter jobbet på fredagar medan andra åker till Mölndals idrottsplats och kör intervallträning på bana.

Såg att Staffan kört en intervallstege som verkade riktigt kul. Även jag bestämde mig för att köra 2 x1000 m, 800 m, 600 m, 400 m, 200 m med 1 minuts vila rakt igenom hela passet.
Jag lade även till 2 x 100 m som avslutning.

Jag hade bra fart i benen men känner ändå att det är en bra bit till toppformen. Benen var lätta men flåset är det lite sämre med. Det positiva är att jag känner mig bättre och bättre för varje vecka som går och jag hoppas kunna hålla mig frisk nu.

Jag hade just klarat av mina intervaller när regnet började ösa ner. Nu hade jag bara nedvarvningen kvar. Det här var ett av de roligare passen på länge trots att jag körde det ensam.

På söndagen bestämde jag och frun att vi skulle ta oss till Skatås för att springa lite. Jag hade ett långpass inplanerat och min fru ville ta en promenad alternativt springa.
Det funkade bra med joggingvagn senast och vi ville testa ifall det var en engångsföreteelse eller om Kakan verkligen gillar att åka vagn.
Svaret blev nog att han gillar joggingvagnen. Redan efter ett par minuter somnade han gott i sin åkpåse.

Medan frun tog bilen till Skatås (vi har en lånad bil) så sprang jag dit. Har exakt 10 km enkel väg och väl framme fortsatte jag med att köra slingan på 8 km och sedan fortsätta på 5 km rundan. Valet att springa 5 km rundan som avslutning kanske inte var så lyckat.
Den är grymt kuperad och eftersom jag inte sprungit så här långt på ett bra tag tog mina ben slut. Efter 22 km när jag bara hade ca 1 km kvar på femman fick jag stanna en kortis och stretcha lårmusklerna. Det hjälpte och sedan kunde jag fortsätta som inget hade hänt igen.

När jag hade gjort 23 km tänkte jag att jag lika väl kunde springa 2 km till. Nu fick det bli en bit på 8 km rundan eftersom jag ville ha en flack bit de sista kilometerna.

Tanken var att springa ca 23 km i 5.00 - 5.10 tempo. Det blev inte riktigt som jag tänkt mig.
Passet blev 2 km längre och gick i snitt 30 - 40 sekunder snabbare än planerat.
Trots "missödet" kändes det riktigt bra nästan hela vägen (förutom de stumma låren då)

Detta gav mig lite extra energi inför den fortsatta träningen!

Lite siffror för den intresserade:

Fredagens intervallpass

2x1000 m, 800, 600, 400, 200, 100 (1 min vila)

3.34, 3.32, 3.24, 3,26, 3.13, 3.11, 3.07, 3.05,2.59, 2.54, 2.39, 2.39)

Jag är nog mest nöjd med mitt tempo tusingarna och 600 m intervallerna.



Lördagens långpass

Tid: 113.12 min
Sträcka: 25.04 km
Medeltempo: 4.31 min/km

Kilometertider

lite tankar

Det finns mycket bra tips att hitta på diverse löparforum. Du hittar tips på vilka tävlingar som kan vara värd att ställa upp i, recensioner av skor, löparrelaterade skador och annat smått och gott.

När det kommer till kosten verkar det som diskussionerna helt tappar verklighetsförankring.
Förespråkarna för olika dieter argumenterar för sin sak och vägrar se bortom horisonten och att det kan finnas andra alternativ. Att just den dieten inte passar dig.

Ibland tycker jag att många fokuserar alldeles för mycket på glykogendepåer, aminosyror, fettförbränning, energitillskott, proteinbars m.m. istället för att bara spring.

Personligen har jag aldrig brytt mig särskilt mycket vad jag måste äta och måste avstå.

När jag springer långpass ca 25 km är det väldigt sällan jag har dryck med mig. Om det är varmt ute tar jag naturligtvis med mig vatten. Jag äter hemlagad mat varje dag och gillar läsk, bullar, godis och chips.
Funderar aldrig på att jag måste fylla på med något särskilt inför ett träningspass för att orka. Det blir lite som det blir.

Ta idag som exempel ... Lunch med lax och grönsaker, kanske frukt eller lite fil på eftermiddagen innan intervallpasset. Fyller inte på med något särskilt efteråt. Dricker vatten.
När jag kommer hem kan det dröjer det nog 2-3 timmar innan middag. Mellan träningen och middagen kanske jag tar en macka. Men det är inte med någon tanke på att jag måste fylla på med energi utan jag äter om jag känner att jag behöver det.

Jag kanske inte är något bra exempel. Så jag rekommenderar ingen till mina kostvanor.
Det jag ville säga är att en del tänker för mycket. För att bli bättre måste du träna.
Får ofta frågan hur jag gör? Finns inga hemligheter. Du måste springa och pressa dig själv.
Så enkelt är det.

Det jag fokuserar och lägger ner pengar på är mina löparskor. Det är fötter och ben som gör det stora jobbet för att bli en bättre löpare. Även min pulsklocka följer ständigt med (även om jag inte kör med pulsträning är det bra för att kunna hålla tempot.) Gunder Häggs pappa körde med väckarklocka och det funkade bra det också :)

Om det står Adidas, Craft eller Ullared på mitt underställ, funktionströja eller tights bryr jag mig mindre om. Jag har bara ett fåtal märkesplagg.

Det fungerar uppenbarligen att springa hyfsat fort ändå.

Vad har ni för tankar om detta?

och nu något helt annat

Vi prövar att skriva om nåt annat ...

De flesta av er kanske inte vet att mitt andra stora intresse efter löpningen är fotboll i allmänhet och italienska ligan i synnerhet. Laget i mitt hjärta är FC Internazionale.
Jag har följt laget sedan fotbolls VM 94 och intresset har blivit större och större.

Två gånger har jag varit på plats i Milano på San Siro och sett laget spela. Det har varit fantastiska upplevelser. Det går inte beskriva känslan att sitta med 60 000 andra likasinnade och heja fram sitt lag. Oerhört mäktigt.

Efter ett par framgångsrika år där vi vann CL för två år sedan har det gått lite sämre. I år har det varit en riktigt usel säsong. Men allt går i cykler ... Nu hoppas jag att laget föryngras och kommer stärkt ur krisen.

Igår kom en oerhört viktig seger i kampen om den sista platsen för att nå CL.
Diego Milito avgjorde matchen till vår fördel med sina två mål.

Forza Inter. I med och motgång. Det finns alltid plats i mitt hjärta för dig bredvid min son och fru.

Här kan ni se målen från gårdagen



Inter vs Siena 2-1 SerieA 2012 Day32 Highlights by Roma-eterna

oinspirerat

Påskhelgen har varit riktigt bra. Efter ett par dagar kommer jag in i ledighetslunken och det är så underbart. Ser verkligen fram mot att få vara föräldraledig efter semestern.

Träningen har flutit på bra. Det har blivit distanspass eftersom jag lyssnat på er kloka läsare.
Tack för det.

För tillfället känner jag ingen inspiration för att skriva. Kommer bara en massa upprepningar och ointressant dravel tycker jag.
Vad vill ni att jag ska skriva om? Ni få läsare kanske kan ge mig lite tips. Annars lägger jag ned det här.

lathet

Planen idag var att ge mig ut på en morgonrunda. Sonen vaknade 04.30 och ställde sig upp i spjälsängen. Enligt vårt tycke som föräldrar är det lite väl tidigt att stiga upp. Han fick en flaska ersättning och somnade om. Då passade vi också på att få lite extra sömn. Sovmorgon!

Jag får ta igen mitt löppass ikväll. Det kommer bli 10 km i makligt 4.45 tempo om inte kroppen känner sig pigg. Inser att jag har ett intervallpass och ett långpass inplanerat innan helgens slut. Fast frågan är om jag verkligen behöver intervallpasset eftersom jag körde ett i tisdags?
Jag har ju nyligen kommit tillbaka efter några trista veckor utan särskilt mycket löpträning.

Vad är ert råd? Ytterligare ett intervallpass eller ska jag ersätta det med något annat pass? 
Försöker få in 6 mils löpning den här veckan och jag har "bara" gjort 25 fram till idag.

obehag

I tisdags gjorde jag ett gästspel hos Mölndal Outdoor för att köra lite intervallträning. Det är alltid roligare om man är flera som träffas och kör kvalitetspass.

Passet vi skulle köra var 3 minutersintervaller med 1 minuts vila runt elljusspåret i Herkules.
Det här skulle bli jobbigt. Antalet intervaller skulle vara mellan 6 och 8 stycken. Jag siktade på det senare. Tyckte jag hade svårt att hitta flytet och tempot på de första intervallerna. Jag fick verkligen kämpa. Efter 4 stycken var jag riktigt trött. Det var längesen jag körde ett så tufft pass och det kändes verkligen i hela kroppen. Samtidigt är det en skön känsla

Jag fortsätta att kämpa och tog mig igenom alla 8 intervaller. Vi joggade tillbaka till återsamlingen och när jag står där och vilar känns det som om hjärtat slår dubbelslag. En känsla av att jag har hjärtat i halsgropen. Känner igen symptomen från när jag hade panikångest. Blev lite rädd och försökte fokusera på andningen.

Efter nån minut var oluskänslorna borta. Jogg hemåt i vafritt tempo. När jag hade ungefär 2 km hem fick jag jätteont i magen. Det bubblade nåt fruktansvärt och jag kände att det här går inte. Jag ville stanna men samtidigt fortsätta. Ju snabbare jag kommer hem desto bättre :) Löpstilen hem var en syn som Gudarna sent ska glömma.
Som tur var gick allt bra men jobbigt när magen inte vill vara med.

På kvällen var jag grymt trött. Hade nästan glömt bort hur trött jag kan bli efter ett hårt kvalitetspass. Riktigt härligt.

Ps. Läste någonstans att vältränade personer lättare kan drabbas av "dubbelslag". Det skulle bero på att hjärtat vill kompensera den låga pulsen. Det här  hände när kroppen gick ner i puls väldigt snabbt efter hög ansträngning. ds.

Någon som känner igen sig? 

helgens träning

Klockan 08.00 på lördagsmorgonen mötte jag upp en kompis för en gemensam löptur.
Vi sprang från Mölndals museum ut mot Skatås och Delsjön.
Det var kyligt och blåste en del längs sjöarna. Det gick hyfsat lätt trots att jag var lite stel i vaden. Vi höll prattempo vilket innebar 5.20 min/km. Min kompis ville nöja sig med 16 km så efter halva sträckan vände vi. Jag däremot hade bestämt mig för 20 km så jag fortsatte och satte av i ett högre tempo. Sista kilometern avverkade jag i 3.50 min/km bara för att :)

Igår åkte vi till Skatås för att vi skulle hyra en joggingvagn. Det var första gången som Kakan fick prova på att sitta i vagn när pappa sprang. Det gick jättebra. Kakan somnade redan efter 5 min ... Om det var för att han var trött eller om han njöt av den skumpiga turen vet jag inte. Det viktiga var att han inte protesterade. Vi gör ett nytt test nästa helg kanske ...
Men det blir nog så att vi köper en egen. Hur ska jag annars klara mig i sommar/höst när jag ska vara föräldraledig :)

Jag och Kakan sprang grusåttan. Tyckte det var rätt tungt att springa med vagn. Det kanske bara är en vanesak. Jag hoppas och drömmer om fler härliga turer med joggingvagn.


Lördagens träning

Löpning 20.16 km - 5.04 min/km

Söndagens träning

Löpning 8.7 km - 4.44 min/km