målsättningarna krossades

Tänkte på några korta rader skriva nåt om tävlingssäsongen som varit. Mina mål för året var att klara

10 km - 38.59
Halvmarathon - 1.27.59
Marahon - 3.29.59

I efterhand kan det tyckas att målen var lågt ställda men mitt personbästa på 10 km låg på 39.54 innan årets tävlingar. Att kapa minuter på en så pass kort sträcka som 10 km är tufft. Det kostar blodsmak och uppoffringar.
I år har jag fullkomligt mosat mitt personbästa. Jag tror inte att det tar stopp här (efter Prinsens Minne trodde jag att kapaciteten var nådd på 10 km). Känner att det finns ytterligare tid att hämta in. Under 37 minuter på milen tror jag är fullt möjligt.

Förra året sprang jag mitt första halvmarathon. Stockholm halvmarathon fick äran att bli premiärloppet.
Det hade varit en jobbig senvår och sommar. Benhinneinflammation på både benen spökade. Bara ett par veckor innan loppet kunde jag träna normalt igen. Målet var att springa under 1.40.00. Det gick bättre än så och tiden landade på 1.30.28
Planen i år var att springa tre halvmaror; Stockholm, Prinsens Minne och Göteborgs marathon. Det blev bara ett lopp till slut på grund av olika omständigheter. Mitt mål var att förbättra tiden från förra året med 2 minuter 
Göteborgs halvmarathon blev min enda halvmara. Tiden är inte riktigt fastställd men även på den här distansen har jag gjort en tid som jag absolut inte förväntat mig.

Ett av de stora målen för året (andra mål har dykt upp under säsongen) var att springa ett marathon på en tid under 3.30.00 Förra sommaren fick en kompis till mig en startplats på Stockholm marathon. Det skulle vara tråkigt om han skulle behöva springa ensam. Så när startskottet ljöd den 28 maj var vi 5 kompisar som skulle springa. Fyra av oss gjorde under 4 timmar och det var första gången för oss alla. Imponerande skulle jag vilja säga.
Känns som en upprepning men även här gick det mycket bättre än vad jag förväntat mig. Klockan stannade på 3.17.02. Jag kände senare att om jag vetat hur ett marathon skulle kännas hade jag kunnat springa fortare. Nu vet jag min kapacitet och jag tror det är fullt möjligt att göra en tid under 3 timmar framöver.

Har jag underskattat min egen förmåga. Är jag för blyg att säga vad mina mål är? Är jag en dryg person som mörkar min kapacitet för att andra ska hylla mig?
Jag skulle vilja säga att inget påstående stämmer. Förklaringen är att jag har ökat träningsmängden (nu är året inte slut) med drygt 80%
Trodde aldrig att jag skulle springa så mycket i år och därav mina målsättningar.
Jag hade målsättningar längre fram i tiden med att springa under 38 minuter på 10 km och göra ett halvmaraton på under 1.25.00

Nu kan jag stolt presentera mina nya personliga rekord

10 km: 37.21
Halvmarathon: 1.24.07 (tiden kommer att ändras)
Marathon: 3.17.02

 

Jag har aldrig vunnit en tävling men jag känner mig ändå som en vinnare.