Trots allt har det gått ganska bra idag även om det varit en hel del förvirring och jag inte riktigt vetat vad jag ska börja nånstans. Kommer att ha telefonen avstängd några dagar till för att få den ordning jag vill ha.
På förmiddagen fick jag ett mms av min fru med en bild på sonen från tvättstugan. Han var fascinerad av tvättmaskinen som gick runt runt. När jag såg bilden på hans fantastiska leende kom det ett par tårar av saknad.
Väl hemma igen fick jag lite kvalitetstid med sonen. Vi lekte och hade det skoj.
Dagens träning blev lite allmän styrka i vardagsrummet med armhävningar, dips, situps, tåhävningar och lite biceps. Gott nog för idag.
Imorgon ska jag springa hem från jobbet för första gången. Återkommer om det.
Fint skrivet om saknade av din son!
SvaraRaderaSå himla fint skrivet!
SvaraRaderaUnderbart att ni äntligen blivit föräldrar!! Jag jobbade min första dag på 13 månader (eller i alla fall första riktiga dag)i måndags. Mycket konstig känsla.
SvaraRaderaJag är så himla glad för er skull!
SvaraRaderaKul med transportlöpning! Förstår att det är med viss sorg i hjärtat att börja jobba igen. Ska du vara föräldraledig något framöver?
SvaraRaderaHur gick löpningen hem? Och hur känns det att jobba nu, börjar du komma in i det igen?
SvaraRaderaKram