Solen sken igår och så även lille Kakan. Vilket härligt humör han har.
Vid kvällsgröten klappades det händer och skratten avlöste varandra. Igår var det första gången som han sa pappa och verkligen menade det. Är det möjligt att kunna hålla tillbaka tårarna då? Jag kunde det definitivt inte utan de rann nedför mina kinder.
Det lilla som är det största i livet just nu. Vi fick barn precis vid rätt tillfälle. Det stod skrivet i stjärnorna. Eller som ordspråket säger, som vi gjort till vårt, Ad astra per aspera.
SV: VA, ger du inte kakor till 5 månaders? :O
SvaraRaderaHihi ;)
Så fint!
SvaraRaderaOch skönt att höra att foten har börjat återhämta sig!
Kram
Härligt! Hur gammal är hon/han?
SvaraRaderaÅh, vad kul att han sa pappa, förstår dina tårar :)
SvaraRaderaElly är inte så förtjust i gröt, utan föredrar välling. Har bara testat att ge henne pulvergröt, men ska nog prova med riktig gröt.
Jag får ju en tår i ögat bara av att höra om det... glad för er!
SvaraRaderaHärligt!! Och det härligaste är att det blir bara roligare och roligare, hela tiden!
SvaraRaderaJa, det är underbart :)
SvaraRaderaSV: Ja min make gör samma sak - åker tidigare till jobbet för at tkomma hem tidigare. Känns mer värt än att gå runt och drälla på morgonen när man ändå är vaken.
SvaraRaderaVilken fin beskrivning av en stor händelse! Vad roligt att hitta sin blogg!! Trevlig helg önskar maratonmorsan!
SvaraRaderaÅh vad roligt att läsa! Är riktigt glad för din skull!
SvaraRadera